Desperata moderater har redan gått i opposition

För en tid sedan skrev Moderaten Peder Wachtmeister en debatt artikel där han frågade mig tre frågor. Artikel i KK
Jag gillar Peders Moderat classic stil men jag tycker inte han och hans parti ska komma så lätt undan och gå i opposition. Han och hans parti ska utvärderas och när vi gör det kan vi också få en hint om vad ytterligare fyra år med dem vid rodret skulle innebära.

Här kommer mitt svar till Wachtmeister:


Jag får väl börja med att tala om för Peder Wachtmeister att hans parti befinner sig i majoritet. Av hans frågor att döma får man intrycket att han är i opposition och ska granska vår politik
– tvärt om är det dags för en utvärdering av den moderatstyrda regeringens politik:

Jobbmisslyckandet
Sedan valet 2006, har 100 000 jobb försvunnit. 25 000 av dem i välfärdssektorn. Barn har idag färre förskolelärare, barnskötare och lärare. Våra äldre har färre som sköter om dem på hemmet. Visst – Sverige har genomgått en finanskris och vi befinner oss i en lågkonjunktur. Men regeringen borde kunna göra något åt krisen på arbetsmarknaden! Idag deltar bara 6 000 arbetslösa i någon form av arbetsmarknadsutbildning. De lägsta siffrorna sedan 1950-talet!

Ökade klyftor
Vår allmänna och generella hälso- och sjukförsäkring håller på att urholkas. På Södersjukhuset i Stockholm är väntetiden drygt sex månader om du har störningar i hjärtats rytm. Om du inte har 150 000 kronor på fickan, vill säga. Då kan du gå direkt till Arrhythmia, en privat klinik som är praktiskt belägen mitt i det offentligt finansierade Södersjukhuset. Den som kan betala får vård på en gång. Vi har alltså två väntrum.

Ett annat exempel är det privata barnsjukhuset Martina, Dit välkomnas endast barn med en privat sjukförsäkring, som för en normal trebarnsfamilj kostar ca 11 000 kr/året. Har du inte tecknat en privat sjukförsäkring, kan du – i mån av plats – välkomnas ändå. Men då kostar det 1 400 kr per besök. De mest utsatta familjerna, kanske de som bäst behöver barnsjukvård, välkomnas inte på det privata barnsjukhuset. Barn med funktionshinder har i princip ingen möjlighet att teckna en sjukförsäkring.

Skattesänkningar på lånade pengar
Samtidigt har regeringen sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Det är mer än den totala kostnaden under ett år för hela rättsväsendet (polis, åklagare m.m.) och det allmänna barnbidraget och försvaret. Tillsammans!
Den tiondel med störst inkomster har fått nästan lika mycket av regeringens skattesänkningar och reformer som 60 procent av svenska folket tillsammans. Detta har gjort Sverige till ett tudelat land.

Wachtmeister ger ett ganska desperat intryck när han skräms med eventuella skattehöjningar efter valet. Moderaterna gör det som moderater alltid har gjort.
Sänk skatten – oavsett vad problemet är så ska skatten sänkas.
Sen räknar de kallt med att väljarna bara ska se till den egna plånboken och genast rösta blått. Jag har högre tilltro till de Sörmländska väljarna. Jag tror att väljarna förstår att välfärden måste få kosta, och genom att solidariskt finansiera välfärden så skapas ett tryggare och rättvisare samhälle. Det är ju just genom sådan fördelningspolitik som vi byggt upp den generella välfärd som alla partier nu säger sig vilja bevara.

Jag vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land.

En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering är att sätta våra ungdomar i arbete. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är nästan högst i Europa. Väljarna är oroliga - inte bara för sin egen del, utan för samhället i stort. Det politiska alternativ som har den bästa jobbpolitiken kommer att få väljarnas förtroende.

Fler jobb betyder bättre ekonomi. Då kan vi höja kvaliteten i välfärden – och minska de ökande klyftorna. Det är smartare att lösa problem tillsammans än att ställa yngre mot äldre, sjuka mot friska, och arbetslösa mot dem som har jobb.

Sverige tjänar på rättvisa!